om bleckkrönikasenaste numretnästa nummerarkivbeställ bleckåterförsäljarefaqlänkarpren.ärendenkalendarium
03.04.28: Dumsexistiskt
När Anna Scholtz fick en dotter insåg hon att hon inte riktigt visste
vad hon skulle kalla dotterns könsorgan. Inte bra, tänkte Scholtz.
Tanken blev en barnbok där Camilla Sjöstrands slarviga illustrationer
berättar om när Ella, Kerstin och Bia går på jakt efter ett namn.
Synd bara att tanken aldrig tänktes färdigt.
Att stjärt som ju egentligen sitter där bak inte är ett riktigt bra namn
konstaterar Bia redan på sidan fem. Ungefär så långt kommer man i
Flickans lilla. Istället för bajs blir det kiss. Jo, för Bia
kan minsann kissa med pojkarna ungefär som om det vore det bästa man
kan göra med ett flickkönsorgan. Antal flickor som onanerar eller ens
försiktigt smeker sig över blygdläpparna: noll.
För vågat för en barnbok kanske? Nej, nej, det tycker faktiskt inte
författarna. Den enda pojken som är med är Kerstins lillebror Love:
"Att vara naken tycker Love är toppen, för då kan han dra sig i snoppen."
Resten av boken följer samma dumsexistiska spår; flickor har hönor,
pullor, rosentittor och tillslut också snippor vilket blir det ord
flickorna bestämmer sig för är det allra bästa. Allt så fullständigt
ofarligt, gulligt och sexbefriat.
Det där med snippa är för övrigt RFSU Malmös senaste
påhitt. De vill på allvar etablera detta ord i förskolor och skolor.
Annars så radikala RFSU gör precis som Scholtz: låtsas som om vi inte
redan har ett ord som alla vet vad det betyder och som tveklöst handlar
om könsorgan och varken om bajs, kiss eller djur.
Det vill säga: Fitta. Grovt? Javisst, och det är ju precis det flickor
behöver, nåt grovt, nåt som betyder kön mer än vad det betyder organ.
Men vi säger ju snopp och inte kuk till småpojkarna?, har jag hört
föräldrar invända.
Jo, men varför då? Varför har vi ett namn på alla
kroppsdelar men två för könsorganet? En mild barnvariant och ett för
de vuxna. Det är fantastiskt konservativt.
Mitt råd till Anna Scholtz: förklara för dottern att det heter fitta.
Så slipper hon bli en av dem andra skrattar åt i nåt omklädningsrum en
dag för att hon trodde att mammas påhittade ord var nåt slags
allmängiltigt.
Alla barn lär sig ju att det heter fitta – förr eller
senare./