om bleckkrönikasenaste numretnästa nummerarkivbeställ bleckåterförsäljarefaqlänkarpren.ärendenkalendarium
02.06.20: Jag känner många som Petra i Spung
Häromdagen såg jag Bella Linde i Sommartorpet sy ett förkläde. Hon nålade och mätte och gjorde
dekorativa kanter. Igår kunde man lära sig mer om statyerna i Sverige. Och nu är löneförhandlingarna
med Lasse Berghagen färdiga så ytterligare en säsong med Allsång på Skansen är räddad.
Det går så många konstiga program på teve på sommaren. Långsamma oangelägna
program med programledare runt fyrtio eller ännu äldre. De får gärna finnas men måste de vara så
många?
Jag saknar Spung. Det tog slut så fort. Spung var ett sådant program jag önskar fanns när
jag gick i gymnasiet. Jag skulle ha känt mig mindre stressad av att se dessa halvvuxna människor
irra runt och komma ingenvart. Jag hade fattat att det var så för alla. Spung var inget Vera som
låtsades att de pratade med tonåringarna fastän tonåringarna inte pratade med dem. Spung var
ingen solkig såpa i Bullen. Eller nåt präktigt Felicity.
Jag hatar Felicity. Unga människor är inte sådär. De har inte sådana frisyrer.
De är inte kära i samma kille jättelänge. Framförallt vill de inte alla väl. Varifrån kommer alla
dessa änglaflickor? Som Kelly i Beverly Hills 90210. Eller Joey i Dawson’s creek?
Jag har aldrig stött på dem i verkligheten.
Däremot känner jag många som Petra i Spung. Jag har väntat så länge på att få se henne gestaltad.
Saga Gärde sjorde det så bra. Intelligent, skitsnygg, tjurig, brådmogen, ombytlig. Hon blev
vansinnig när den där Nanette kom och tafsade på Melas mitt framför ögonen på henne. Men sen när
hon tillslut fick honom ville hon inte ha honom längre. Hon klädde sig precis så som sådana tjejer
klär sig, hippielikt i gummistövlar, fjädrar i örhängena, tunga kjolar, halsdukar. Hon spände
ögonen i den som sa något korkat.
Hon tänkte bli en radikal. På Spungs hemsida, www.spung.nu,
kunde man läsa mer. Petras drömkille ska vara feminist, bra i sängen (absolut inte trycka ner
huvudet för att han vill bli avsugen), sporta lagom, kunna laga mat, spela instrument fast inte
piano. Sara Gärde ÄR tonårsbruden. Hon är en sån som kan säga "Men åååh" och det fanns någon
mening med det.
Spung var ett litet mirakel. Jag förstår inte hur det kunde bli till. I eftertexterna rullar det
förbi idel okänt folk. Hur kunde de få för sig att göra nåt sånt här? Tolv program om fem
gymnasiestudenter som varken är karismatiska, intressanta eller speciella. Som bara trampade runt
och festade lite och planerade en resa till USA som inte blev av. Hur kunde de veta att nåt så
vanligt kunde bli så bra?
Jag vill inte ens ändra på missarna. De karaktärer som inte höll. Skivorna i
Pelles samling med stora etiketter från Sveriges Radios grammofonarkiv. Program om oordnade unga
människor får inte vara för ordnade.
I sista avsnittet tog de studenten. Gamla släktingar som pliktskyldigt drack kaffe och gav bort
presenter. Stolta föräldrar och Petra och de andra som oroligt undrade vad som ska hända nu. Vi
fick veta att Kim åkte till USA på egen hand. Det var det enda. Ingenting om den ännu större
förvirring som nu tar vid. Aldrig har jag undrat så mycket över vad som hände sen. Jag antar att
jag inte får veta det.
Inget mer Spung. Ung teve på SVT är återigen Mosquito. Och så Voxpop.
Det är så sorgligt./